Jag är en robot

Håller på med semesterplaneringen och inser att vi inte kommer kunna göra allt som vi har planerat in. Mitt i alltihopa så ska vi ju flytta också. Och mina svärföräldrar ska också flytta, ungefär samtidigt.

Jag bävar nästan mer för deras flytt än för vår egen, eftersom som det ska planeras in i minsta detalj. Själv är jag som en maskin. Jag packar och packar och städar och städar tills det är färdigt. Här planeras inget och mäts inget. Fungerar det inte sen, så tar jag lösningen på plats.

Att det ska vara så omständigt? Får panik av när det blir för omständigt. Kanske är bäst att jag inte lägger mig i för mycket. Man vill inte ha bråk.